Med risk för att låta uppblåst
En åkomma som drabbar många skribenter är den så kallade substantivsjukan – oskicket att förvandla verb och adjektiv till substantiv. Ett exempel på det finner man i gårdagens SvD där litterturprofessorn Tomas Forser skriver om situationen för humaniora på universiteten:
Där pågår en långsam kvävning av humaniora på våra universitet. [...] I år kan vi för första gången på decennier konstatera att söktrycket på humanioras grundkurser över hela landet kraftigt minskar.
Att det “pågår en långsam kvävning” låter nästan som att man borde vädra lokalerna. Och konstruktionen “söktrycket… minskar” kan med fördel bytas ut mot “alltfärre söker”. Syftet med att substantivera är helt enkelt att få texten att framstå som mer avancerad än den egentligen är. Jäpp, här läxar vi upp professorer, kom närmare gott folk…
Hursomhelst, någonstans i den stora vida webben borde det ju finnas ett test som mäter hur uppblåst en text, eller dess skribent, är. Så att man svart på vitt kan visa när någon urartat – eller kolla om man själv gjort det. Det närmaste jag kunde hitta var dessvärre bara ett matematisk mått på hur formell en text är, vilket inte är riktigt samma sak. Uppblåsta personer uttrycker sig visserligen ofta formellt men det är de inte ensamma om. Och en del upplåsta typer mörkar med en ofta överdrivet informell stil.
Men eftersom det ändå kallas substantivsjukan så skulle ett grovt mått på uppblåsthet kunna vara just andelen substantiv. Som ett litet ovetenskapligt experiement har jag därför roat mig med att räkna ut den andelen i några tämligen godtyckligt valda texter. Därefter manglade jag dem genom Lix-räknaren för att få lite jämförelsematerial. Här är resultaten:
MittAktuellt 12% LIX: 26
Kulturbloggen 12% LIX: 29
Gudmundson 15% LIX: 51
Stationsvakt 17% LIX: 32
Paradigm 17% LIX: 45
Språkmakargatan 19% LIX: 38
Forser 25% LIX: 39
Regeringskansliet 33% LIX: 60
Jag har bara använt texter om hundra ord, lite drygt, så man får väl ta det med en nypa salt. Men det är ändå intressant att de, i mitt tycke, lättillgängligaste texterna från Mitt Aktuellt och Kulturbloggen ligger lägst på båda måtten. Och att de två mest högttravande toppar substantiv-ligan. Språkmakargatan hamnar lite oförtjänt högt upp. Visserligen skriver Lisa (?) lite formellt, men stilen är snarare prydlig än pompös. Själv hamnar jag i mitten av fältet, förmodligen rätt välförtjänt, men jag kan i alla fall trösta mig med att det här inlägget har ett LIX på 36.
Det vore kul att veta om det finns någon riktig forskning om det här. Fast om Forsers stil är representativ för språkvetare så kanske det är ett tabubelagt område.
Filed under: Språk | 19 Comments
Min senaste text på http://www.xingfu.se/blogge/posts/07/02/28/Regering+2.0+mot+1800-talsmedia/ fick ett LIX om 54…
Och texten på http://www.xingfu.se/blogge/posts/06/06/29/Diffus+folkpartistisk+ikonoklastik+–+den+sprakliga+fimbulvinterns+vastation/ fick ett LIX om hela 78…
Mest uppblåst i bloggosfären?
I ditt första inlägg skriver du bland annat:
“Vad vi ser här är inte bara nedbrytningen av gammelmedias adelsprivilegier av yttrandefrihetsmonopol, utan även framväxten av en modern regering med ambitionen att föra ett betydligt större demokratiskt samtal med den pöbel som ytterst gett den mandat att styra. ”
Både “nedbrytningen” och “framväxten” är symptom på substantivsjukan. Saker bryts ned och växer fram. Jag tycker att din stil är uppblåst, svulstig och lite manisk. Men det är väl ett medvetet grepp? I vilket fall skriver du inte värre än att jag läser din blogg lite då och då. Men ett lägre LIX skulle inte skada.
Är du hane eller hona? Män skriver ju formellare än kvinnor. (Min bror…) “Syftet med att substantivera är helt enkelt att få texten att framstå som mer avancerad än den egentligen är” Hur kommer det sig då att den framstår som mer avancerad än den är? Varför låter substantiv “allvarligare”? För att orden är färre men längre? Eller vad?
Det är bara de konstruerade substantiven som låter konstiga. “Söktrycket” låter som om det kanske är ett speciellt begrepp som man borde kunna och att skribenten alltså vet mer än man själv gör.
“Är du hane eller hona? Män skriver ju formellare än kvinnor.”
Det är nog rätt få kvinnor som är uppblåsta nog att kalla sig Paradigm : )
Jaha, det är bara de konstruerade substantiven. Jag fattar. Om jag istället för att skriva att jag ska sätta på en kopp te skriver att jag igångsätter tekokningen. Typ.
Vad heter du egentligen då? (Ain’t no stopping me nu när jag väl börjat. Du behöver naturligtvis inte svara.)
Sorry, jag heter bara Paradigm.
Ok Paradigm.
Spännande det här Paradigm! Jag har kommenterat din undersökning i min blogg: http://lizas.blogspirit.com/archive/2007/02/28/språkmakargatan-med-en-släng-av-substantivsjuka.html
Kul att jag fick vara med
Öhh… Så om jag fattar din analys rätt så är mina texter svåra utan att för den skull vara sjuka?
Ja, de är ju inte särskilt pretentiösa, inte det jag läst i alla fall. Men meningarna blir väldigt långa ibland, och det är väl det som drar upp LIX:et.
Vilket roligt sätt att idka självrannsakan på! Mina tre senaste inlägg med tillräckligt många ord för att räkna med har haft LIX-värden på 45, 41 och 40 … så trenden är att de blir mer lättlästa. Jag hade trott det motsatta
Det senaste hade dock lite väl många substantiv :/
Jag hittade inga substantifieringar, men är osäker på hur man känner igen dem.
Man kan alltid titta på hur ändelserna ser ut. Är det många substantiv som slutar på med sånt som -fikation, -fieringar, -itet så ligger man i farozonen. Ett ord som “söktryck” är mer lömskt eftersom det låter helt normalt, nästan vardagligt.
Har du inte krångligfierat det lite nu?
Jag hör din diatrib : )
Manuell trackback.
//JJ