På DN Debatt varnar psykiaterna Susanne Bejerot och Mats Humble för en autism-epidemi orsakad av brist på vitamin D. ”Förekomsten av autism och andra autismliknande tillstånd har dramatiskt ökat på senare år, inte bara i Sverige utan även i andra västländer”, heter det.
Även om man medger att det finns en stark genetisk faktor så är det ändå en miljöfaktor man lyfter fram, nämligen bristen på vitamin D. Anledningen är att sverige-somalier tycks drabbas i högre grad än somalier som lever i Afrika. Deras mörka hy och ofta heltäckande klädsel gör att de inte får tillräckligt med sol för att bilda D-vitamin, och denna vitaminbrist leder i sin tur till autism hos barnen.
Men hur vet man det? Det enkla svaret är att man inte vet något utan bara spekulerar. Vilket man också medger:
Tyvärr kommer det att ta tid att undersöka sambandet ohälsa och D-vitaminnivåer i Sverige och vetenskapligt bevisa att D-vitamintillskott behövs för befolkningen.
I dag kan vi inte utesluta att D-vitaminbrist är en starkt bidragande orsak till den så kallade autismepidemin. Sambandet går att undersöka vetenskapligt men det kommer att ta flera år.
Vi har alltså inga belägg för att D-vitaminbrist skulle orsaka autism. Vi vet inte ens om denna ”D-vitaminbrist utifrån internationella referensvärden” alls är ohälsosam. Ändå tycker sig författarna ana hur det ligger till:
Orsaken (eller orsakerna) till den ökande autismen bör sökas bland avgörande miljöfaktorer som skiljer Sverige från Afrika och som drabbar somalier i större utsträckning än andra invandrargrupper. En sådan faktor kan vara solljus och effekten av solljus.
Visst. Det kan även vara genetiska skillnader mellan svenskar och somalier. Eller andra miljöfaktorer. Det kan till och med vara så att det inte finns någon skillnad mellan förekomsten av autism mellan somalier i Sverige och Afrika. Kanske ställer läkarna i respektive land olika diagnoser? Orsakerna kan vara många.
Ändå vill Bejerot & Humble dra igång en ”massiv informationskampanj riktad till hela befolkningen som löper risk för D-vitaminbrist, särskilt till dem som tillhör högriskgrupperna”.
Jag tycker att det låter som en sällsynt dålig idé. Har man inga vetenskapliga belägg så vet man inte hur det förhåller sig. Då kan man inte kan man inte informera någon; man kan bara sprida sina gissningar och teorier.
Men att invänta de vetenskapliga forskningsresultaten vill man inte. Det är ”varken ekonomiskt eller etiskt försvarbart”. Vi ska alltså bränna ett antal miljoner på att sprida Bejerot & Humbles teori och sedan hålla tummarna för att den stämmer. Och det skulle alltså vara det ekonomiskt och etiskt försvarbara alternativet?
Filed under: Hälsa, Medicin, Vetenskap | 14 Comments
Tags: autism, D-vitaminbrist, Mats Humble, Susanne Bejerot
Intressant. Ann-Charlotte Marteus skriver också om det:
http://www.expressen.se/ledare/1.1233611/sol-och-slojmoln
Lustigt att Expressens artikel är mer genomtänkt och resonerande än DNs förenklade larm. Man får väl anta att Bejerot och Humble har en massa klinisk erfarenhet som grund för sin teori, men det är ändå ett förvånande utspel.
När jag först läste debattartikeln hade jag precis läst en bok om genusmedicin och börjat sätta mig in i denna förvånandvärt nya disciplin (som, först i världen, fått ett centrum på KI). Tänk vad inhumant, att man av bekvämlighetsskäl har gjort alla medicinska studier på män – och så visar det sig att kvinnor har en helt annan biologi och givetvis måste medicineras därefter! Så slog det mig: genusbiologi… rasbiologi! Smaka på den… rasbiologi! Hmmm… var det inte Sverige som var ledande i detta forskningsfält en gång i tiden? Men i och med övermänniskotänkandet och föraktet för det främmande och det svaga som utkristelliserade sig i Hitlers Tyskland och ledde till dess undergång så blev ämnet tabu och betraktades som något ytterst besvärande och framför allt djupt ovetenskapligt.
Jag har alltid känt att det finns en hunn begraven där nånstans. Självklart har en infödd afrikan, en infödd japan och en infödd norrlänning olika biologi! Vilken medicinare som helst måste väl vara medveten om detta. Och lika inhumant som det är att medicinera kvinnor på mäns premisser – eller för den delen barn på åldringars premisser osv – måste det ju vara att medicinera olika etniska grupper (alltså det som förr kallades raser och som fortfarande heter så i vanlig antropologi) på andra etniska gruppers premisser, exempelvis afrikaner på skandinaviers premisser.
Jag tänker mig att klimat och geografi formar en människotyp under årtusendena. Att naturen i ett land i sig är en sorts medicin eller iallafall friskvårdsfunktion för de människor som bott där under många generationer. Hur skulle det förresten inte kunna vara så! Så kommer stora folkgrupper migrerande hit från helt andra klimat – självklart blir det fel på hälsan! Och lika självklart måste vi kompensera för naturens oförmågor att hålla främmande folk friska genom att studera diskrepanserna och vidta lämpliga åtgärder – något annat vore ju knappast humant.
Ergo: rasbiologins frånvaro är inhuman. Det är inte kunskap om skillnader som är fel, utan missbruk av sådana kunskaper. Men allt som är brukbart kan missbrukas! En bra spade kan man gräva ett bra dike med, men den duger även till att halshugga någon med, i alla fall ett barn… skall vi därför förbjuda spadar, eller kalla dem för inhumana? Nej, såklart inte! Lika självklart borde det vara att vi vänjer oss vid rasbiologi – eller kalla det ”etnomedicin” eller vad som helst, det är ju inte benämningen utan funktionen som är poängen.
Detta sagt är jag inte helt säker på att autism bör betraktas som en sjukdom. Vissa människor är autister. Det gör deras tillvaro svår, men samma sak gäller för många andra tillstånd. Massvis av kompetenta forskare lägger sin möda och våra gemensamma resurser på att ”bota” autism utan att lyckas – tänk om det inte är något som skall ”botas”! Tänk om autisterna själva ÄR ett bot – ett bot mot vårt samhälles egofixering, elitism, snygghetshets (vill inte kalla det skönhet!) och framgångshysteri? Har man med en autist att göra så måste man omvärdera många saker man dittills tog för givet. och detta kan vara ett viktigt botemedel för ett helt samhälle som håller på att insjukna!
Busse Källing, blandras (och arbetar med autister)
Busse:
Tack för din utförliga kommentar.
I USA är det inte lika kontroversiellt med biologiskt betingade rasskillnader – eller vad man nu vill kalla det. I alla fall inte inom sjukvården. Man har länge känt till att svarta och vita reagerar olika på en del mediciner. Kanske är det mer tabu i Sverige. Fast det som är mest tabu är väl skillnader i mentala egenskaper. Den frågan är kontroversiell även i USA, om än inte alls i samma grad som i Sverige. I USA menar många forskare att amerikaners impulsivitet kan vara resultatet av ett urval av impulsiva personer från Europa och andra länder. De som lämnade sina hemländer var sannolikt mer impulsiva än de som stannade kvar och höll fast vid det välbekanta. Kanske inte en ”rasskillnad”, men väl en genetiskt betingad mental skillnad mellan olika befolkningar.
Jag kan hålla med om att autism inte nödvändigtvis är en sjukdom. Det är ju välkänt att släktingar till dessa personer har liknande personligheter – introverta, ordningsamma, rutinbundna. I Silicon Valley finns det numera en massa tekniknördar som skaffar barn med andra tekniknördar – barn som blir autistiska. Ibland finns det säkert fysiska sjukdomstillstånd med i bilden, men den kaliforniska autism-epidemin visar att det kanske minst lika mycket handlar om personlighet.
Jag håller med om att man bör ifrågasätta behovet av att bota. Många gånger kan dessa personer vara till nytta om de ges chansen. Om vi botar, och därmed utrotar, autism så finns det en klar risk att något går förlorat i form av intellektuell mångfald.
Bra skrivet! Detta är desinformation som sprids om D-vitamin som frälsningen fast det antagligen är det omvända. Jag tror AD-dropparna ökat antalet fall liksom all tillsatser av D-vitamin i mejeriprodukter som ökat de senaste åren. Men detta visar sig som D-vitaminbrist när man mäter för man mäter bara den ena typen av vitaminet fast det finns flera omvandlingsformer. D-vitamin är egenmtligen ett hormon som reglerar immunförsvaret och inte ett vitamin i vanlig bemärkelse. Det minskar kroppens förmåga att klara av infektioner. Mer sannolikt är att de somalierna inte klarar våra infektioner samt ändrar sin kost när de kommer hit i kombination med genetik. Deras immunförsvar är bättre mot parasiter och inte typ borrelia som är vanligt här. De vill ju uppenbarligen ha en statligt betald propagandakampanj som kan skada många om det bevisligen är fel vilket forskare som tex Trevor Marshall påstår som talat på KI-konferenser och genomför fas-tre studier på detta i USA och botat sig själv från Sarcoidos. Googla osså Amy Proal som forskat på denna botande behandling om minskat d-vitaminintag
Jag googlade båda och de verkar vara ”riktiga” forskare. Det går inte att uppbåda en enda studie om detta på nätet, varken för eller emot. När nu så många forskare tror på teorin kan man ju undra varför ingen vill testa den. Här ligger en hund begraven.
Det är väl iofs inte bara Bejerot / Humble som varnar för D-vitaminbristens följder. inte heller bara i sverige som somaliska kvinnor föder många autisktiska barn, se: http://www.horseednet.com/english/601
http://www.vitamindcouncil.org/
har varit igång ett tag nu och upplyst på nätet om bristens konsekvenser och vad som gör just bristen på vitamin D som sannolik när det gäller den höga frekvensen med autistiska barn.
http://www.vitamindcouncil.org/health/autism/vitamin-d-theory-autism.rtf
Här är skälen sammanskrivna – obs öppnas som word dokument.
V ad kan annars vara en sannolikare orsak om det inte är just brist på vitamin d?
Rakel: Vad Vitamind Council säger är bara att ingenting i dagsläget motsäger teorin, att den kan förklara sådant som könsskillnader vad gäller autism. Men man medger också att det inte finns några egentliga belägg för att den stämmer.
Även om somaliska kvinnor får autistiska barn i andra västländer så kan det ju fortfarande vara skillnader mellan somalisk och västerländsk sjukvård vara en tänkbar förklaring. (Länken funkar inte.)
Den grundläggande orsaken till autism är förmodligen en annan. Många studier har visat att det är ett starkt ärftligt drag som övergår i vad man uppfattar som naturliga personlighetsdrag hos släktingar till autister. Eftersom personlighet har mycket med signalämnessystemen att göra kanske förklaringen ligger där?
Jovisst kan det finnas en rad andra orsaker till autism, troligen finns det en hel rad av tänkbara grundorsaker och delorsaker. Men det utesluter ju inte att just D vitaminbrist kan vara en av dem.
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/17295352
Developmental Vitamin D3 deficiency alters the adult rat brain
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/18400738
Vitamin D deficiency: a worldwide problem with health consequences. Am J Clin Nutr. 2008 Apr;87(4):1080S-6S. Att brist finns och inte är speciellt ovanligt verkar klarlagt.
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/17467223
Maternal vitamin D depletion alters neurogenesis in the developing rat brain. Hos djur verkar brist på vitamin D skapa besynnerliga förändringar I vissa organ, vilket kan leda till gnagande eftertanke måhända.
Vitamin D Deficiency
http://www.uvadvantage.org/portals/0/pdf/NEJournalofMedicine.pdf
En översikt över D-vitamin fuktionen.
Skrev i dag i min blogg om Dr. Gilberg studier i mitten av 90-talet som påvisade en klar ökning av prevalensen autistiska barn hos mörkhyade, hittar du en tänkbarare orsak än D-vitaminbrist är det nog inte bara jag som är allvarligt nyfiken. Var inte blyg för att presentera en hållbarare hypotes på ett allvarligt problem.
http://www.minnpost.com/stories/2008/07/24/2687/a_mysterious_connection_autism_and_minneapolis_somali_children Oops ny adress till den tidigare refererade artikeln.
Gillbergs studie handlar om barn med utländsk bakgrund. Det innebär att den kulturella bakgrunden sammanfaller med hudfärgen. Då är vi tillbaka på samma spår som de somaliska barnen, som ju kan bero på alla möjliga och skäl som jag tidigare gått igenom. Hade han kunnat visa att etniskt svenska barn med mörkare hy än genomsnittet var mer drabbade hade det varit en annan sak.
En teori kan vara den som jag var inne på i min förra kommentar, nämligen att autism är en extrem variant av en eller flera personlighetsegenskaper. Närmast till hands ligger introversion och det Jung kallar tanke eller det närbesläktade noggrannhet (conscientiousness). I normala proportioner brukar människor med dessa egenskaper – som nästan alltid är pojkar eller män – kallas nördar. Och i Sillicon Valley finns det som jag nämnde i en tidigare kommentar en autism-epidemi bland barnen till alla tekniknördar som bor där. (Det är dessutom en epidemi som härjar i det soliga Kalifornien.)
Nördsyndromet brukar betecknas som en mild form av autism som kallas Aspbergers syndrom, efter Dr Hans Aspberger, som ringade in det.
Sverige var en gång världdledande på grundforskning inom rasbiologi. Nu är det ett fult ord bara, ett tillmäle. Kanske skulle det tas på större allvar om man döper om ämnet till etnomedicin?
Fullt tänkbart. Då intelligenstester ansågs fula döpte man om det till ”studielämplighetstest” och det har ju fungerat bra.
Det är också tänkbart att det finns en koppling mellan autism och etnicitet. Att Al Yankovics låt ”White & Nerdy” (http://www.youtube.com/watch?v=-xEzGIuY7kw) blev så poppis beror nog på att den stämmer med de flestas erfarenheter.
Ja, begreppet ”ras” har ju döpts om till ordet ”etnicitet” utan att någon verkar ha reagerat. Undrar när vi får se etnicitetsbaserade studielämplighetstest… men allvarigt talat: Problemet med ras ligger inte i att raser är olika och innebär olika egenskaper – problemet är att vi har avfärdat gudsmedvetandet som förlegat. Det är nämligen endast genom detta medvetande som den humanistiska grundtanken – om alla människors likvärdighet – kan få en legitimitet. ur ett rent världsligt perspektiv är INGEN människa likvärdig med någon annan. Och båda perspektiven är riktiga och nödvändiga för den sociala omdömesbildningen.
Nja, som meritokrat har jag aldrig köpt tanken på alla människors lika värde. Om allt annat är lika så är den som bidrar med något mer värd än den som inte gör det. Det sagt kan den som inte bidrar med något vara en förutsättning för den som gör det – autistens pappa kanske är en framstående vetenskapsman. Men det finns människor som varken direkt eller indirekt bidrar med något.